Vad hon sa exakt till snubbarna på AVC och vad de svarade vet jag inte, men mycket pinsamt var det iallafall. Det förde tankarna till när morsan ringde en galen vikarie på gymnasiet som dissat min svenskuppsats och undrade varför, vilket definitivt ledde till att jag sänkte betyget den terminen (en orsak till att man själv blev pedagog?!). En stund efteråt ringde jag själv till Art Video och bad om ursäkt det som hänt; de skrattade bara och föreslog i förbifarten andra erbjudanden utöver kannibaltemat på det senaste utskicket.
Art Video Club var inte den första som försett mig med filmer och utvecklat mitt intresse vidare. Det började ju, som jag kanske nämnt tidigare, med Melodyline i GTB där jag skaffade mig mina första favoritfilmer, bl.a. Basket Case, House by the Cemetery, Re-Animator, Suspiria... För det mesta var dessa mer eller mindre censurklippta enligt BBFC, ända till jag fick tillgång till ett flertal "strong uncut" VIPCO-releaser. Men hur många har väl inte börjat sina filmäventyr med klippta filmer på kass bandsallad? Sedan började jag oxå beställa film från det ökända House of Horror-gänget under sina olika alias (Rysarklubben hette den då, tror jag). Då blev det kopierade vhs-kassetter av varierande längd och från varierande källmaterial, exempelvis Creepers, The Burning (på egentillverkad double-bill!), Bloody Moon, The Church (exklusivt med italienskt tal utan subs)... Dock minns jag bäst en insnöad vinterdag när jag efter lång väntan fick hem ett band med Cannibal Ferox, mitt under snöskottningen.
"Stackare", kommenterade frontfiguren för AVC när jag berättade om Melodyline... och ... "Det kan väl vem som helst köpa filmer och kopiera av dem och sälja..." följde genmälet på MoH. Sen blev det att man köpte en del från AVC och senare Midnight Video (svenska PAL-grenen?!). Många kvalitetsfilmer hade de, OKLIPPTA, men smakar det så kostar det. De var ganska roliga de där när man ringde och beställde - hälften av gångerna försökte de pracka på mig andra, knasigare filmer som GG Allin och liknande... Nån gång när man ringde efter att morsan lagt sig (top secret, ni vet...) kunde de vara lite på lyran, verkade det som, så att de glömde min beställning. Tror ändå man köpte för lite, med tanke på hur mycket film de erbjöd. Jag tror minsann att jag var lite av det där de skriftligen brukade klaga på i utskicken - "listbögar och katalogrunkare" (underförstått: Beställ nu för fan!)...
(det kommer mera...:-)
Art Video Club var inte den första som försett mig med filmer och utvecklat mitt intresse vidare. Det började ju, som jag kanske nämnt tidigare, med Melodyline i GTB där jag skaffade mig mina första favoritfilmer, bl.a. Basket Case, House by the Cemetery, Re-Animator, Suspiria... För det mesta var dessa mer eller mindre censurklippta enligt BBFC, ända till jag fick tillgång till ett flertal "strong uncut" VIPCO-releaser. Men hur många har väl inte börjat sina filmäventyr med klippta filmer på kass bandsallad? Sedan började jag oxå beställa film från det ökända House of Horror-gänget under sina olika alias (Rysarklubben hette den då, tror jag). Då blev det kopierade vhs-kassetter av varierande längd och från varierande källmaterial, exempelvis Creepers, The Burning (på egentillverkad double-bill!), Bloody Moon, The Church (exklusivt med italienskt tal utan subs)... Dock minns jag bäst en insnöad vinterdag när jag efter lång väntan fick hem ett band med Cannibal Ferox, mitt under snöskottningen.
"Stackare", kommenterade frontfiguren för AVC när jag berättade om Melodyline... och ... "Det kan väl vem som helst köpa filmer och kopiera av dem och sälja..." följde genmälet på MoH. Sen blev det att man köpte en del från AVC och senare Midnight Video (svenska PAL-grenen?!). Många kvalitetsfilmer hade de, OKLIPPTA, men smakar det så kostar det. De var ganska roliga de där när man ringde och beställde - hälften av gångerna försökte de pracka på mig andra, knasigare filmer som GG Allin och liknande... Nån gång när man ringde efter att morsan lagt sig (top secret, ni vet...) kunde de vara lite på lyran, verkade det som, så att de glömde min beställning. Tror ändå man köpte för lite, med tanke på hur mycket film de erbjöd. Jag tror minsann att jag var lite av det där de skriftligen brukade klaga på i utskicken - "listbögar och katalogrunkare" (underförstått: Beställ nu för fan!)...
(det kommer mera...:-)
Kommer du ihåg Ilex då? Ett Sundsvalls-baserad företag som importerade och sålde orginal-vhs? De var fantastiska och jag har faktiskt kvar deras stencilerade kataloger någonstans. Hade allt som man ville se :)
SvaraRaderaVet inte riktigt om jag var i kontakt med dem. Jag hade många olika stenciler och kataloger med titlar ett tag, men nog var det bara Movieline och AVC som jag köpte original från... Det var helt andra tider då än nu. Inte för att man behöver bli nostalgisk, men frågan är om gamla SAW-dvds kommer jagas runt och kopieras traktas om 20 år ... ;-)
SvaraRaderaNä, det kommer det kommer inte att hända. Men jag hatade verkligen att leta film och betala dyra pengar för film. Så för mig passar det bättre som det är nu :)
SvaraRaderaNär kommer historien om New York Ripper fram i dagens ljus egentligen? ;D
SvaraRaderaDet är nog inte riktigt dags än... men snart så, kanske... ;-D
SvaraRaderaJag har ett svagt minne av att Ilex blåste mig på en film. Jag köpte Threads på Vhs av dem, men det var fel på videokassetten så jag skickade tillbaka den och hörde aldrig av dem mer.
SvaraRaderaJag delvis lurad av Ilex då de sålde samma film med olika titlar. Så jag köpte båda :) Fick naturligtvis inga pengar tillbaka.
SvaraRaderaJag ska ta och leta upp Ilex-utskicken jag har och scanna in samt posta dessa på min blogg. Som lite nostalig, om än bara för min egen skull.