tisdag 6 januari 2009

Books of the Living Dead

Nej, jag läser inte faktaböcker; jag läser skönlitteratur (fiction)... ;-)

Avslutade det litterära året 2008 med två böcker av Brian Keene (årets nyupptäckta favorit) - The Rising och City of the Dead. Från början var jag skeptisk till att läsa de här böckerna eftersom de är mer eller mindre renodlad zombielitteratur; tankarna för mig i detta fall närmast till halvdana hopkok som John Russos Return of the Living Dead. Emellertid finns det en mängd skönlitterära böcker om just zombier och deras roll i en post-apocalypsens tidevarv. Jag tänkte att våga är hälften vunnet och faktumet att jag några månader innan läst två riktigt bra böcker av Keene (Dark Hollow och Ghost Walk) hjälpte mig på traven att ta steget fullt ut.




En partikelaccellerator har rivit ett hål mellan dimensionerna och demoner som tidigare härskat över skapelsen får tillträde till Jorden igen genom att ta besitting av döda människors och djurs kroppar. The Rising börjar med att huvudpersonen Jim Thurmond flyr från sitt skyddsrum, bort från de ruttnande, besatta liken av hans hustru och ofödda dotter. På jakt efter sin förlorade son från ett tidigare äktenskap ger han sig ut i en extremt livsfarlig värld av ruttnande, halvätna människokroppar, zombiefåglar, levande döda rovdjur, hjortar och råttor. Allt som varit levande: människor, djur, fåglar, reptiler - allt utom insekter och växter - är nu i snabb jakt på att döda allt levande, så att alla kroppar kan besittas.

Skillnaden från exempelvis Romeros zombier är att de döda i Keenes böcker blir boning åt ett annat väsen efter att själen förlorats. Dessa väsen är intelligenta och kan ta vara på alla minnen och kunskaper som lämnats kvar i de döda människornas och djurens kroppar och hjärnor. En gemensam nämnare är dock den klassiska "förstör hjärnan så dödar du zombien" (fast då får de bara ett nytt liv i nån annan döing :-D) Boken utlovar och uppfyller med råge kraven på blod, inälvor, råhet och makabra scener. Fast det bästa är egentligen de djupgående karaktärerna och den icke bortglömda samhällsdebatten: Vad händer när samhällets strukturer bryts ned? Svaret får gamle Romeros Day of the Dead att liknas vid en vacker liten godnattsaga för småbarnen.



Fast prata om boken går inte så bra, ärligt talat. Läs den! Det kan jag verkligen rekommendera. Uppföljaren, City of the Dead, tar vid direkt efter cliff-hangern, så kanske är det bäst att skaffa båda två samtidigt (vilket jag inte riktigt gjorde, men det funkade bra för mig). City spinner vidare på samma huvudpersoner, men här får man reda på mer om de grupper av "demoner" och deras mytologi och metoder för att utrota människor, djur, insekter och växtlighet, för att förinta vår värld totalt och flytta vidare till ny kreationer att utplåna. Människornas sista utpost är nu en kraftigt fortifierad skyskrapa som håller stånd mot fiender till lands, luft och under jord. Med bara ett par hundra av människosläktet kvar försöker man klara sig undan den annalkande, slutliga invasionen av levande döda... Blood and Guts Galore utlovas (om än inte lika mycket handling och karaktärer, även om det är helt okej ändå...), likväl stenhård action från människor, döda, fåglar, råttor och alligatorer... ENJOY!

Serien innehåller även en tredje bok - Dead Sea (som jag inte läst), men vad jag förstår är den mer fristående än de andra två... och kanske inte lika bra heller...?


http://www.briankeene.com/ http://en.wikipedia.org/wiki/Brian_Keene

1 kommentar:

  1. Jag köpte City of the Dead i New york för tre år sen, plockade upp den bara för att ha något att läsa på planet hem men störde mig så gräsligt på den rätt usla dialogen och kom bara 5 sidor. Sen plockade jag upp den igen i somras och gjorde ett nytt försök och lyckades komma förbi de där första sidorna... men det tog säkert 100 sidor innan jag insåg att det var en uppföljare. :) Den gick dock alldeles utmärkt att läsa ändå. En skön nagelbitare. Vill du läsa riktigt bra zombielitteratur så rekommenderar jag verkligen World War Z, riktigt jävla bra faktiskt.

    Dead Sea beställde jag faktiskt igår av en ren tillfällighet. :)

    SvaraRadera