The Engulfed Metropolis of Vile and Noxious Exhalations

Det här inlägget och eventuellt kommande inlägg av samma slag är en hyllning till min käre Brors knivskarpa, burleska och biografiska blog... http://bjuvforfan.blogspot.com

Jag och min familj bor i ett ghetto strax söder om själva stadskärnan; det är en förort som en gång byggts upp av fångar från den sedan nu länge nedlagda fängelseborgen som idag brukas som lyxresort för gamla avdankade lokala politiker, skådisar, playboys och deras "eskorter". Skrik och rop från deras vilda blods- och sexorgier kan höras långt in på morgonen, vilken dag som helst i veckan. Än idag bebos en stor del av detta område av gamla fångar och deras ättlingar; man känner lätt igen dem på deras kroppsbyggnad, hållning och ansiktsuttryck.

Igår invigdes med pompa och ståt den nybyggda bron som ska förbinda denna fångkoloni med resten av vår surnade stinkhål till stad. Detta är bara en av de giftiga tjärner som overbryggas på detta sätt, för att bättre kunna transportera avfallet mellan de olika stadsdelarna; avfallet består i huvudsak av rester från den självdöda lokalbefolkningen som transporteras till fabriksindustrin för tillverkning av bl.a. tvål, lim, rengörings- och avfettningsmedel, samt olika sorters Blended Whisk(e)y.

Endast ett dvärgkast från min egna jordkula finner man själva hjärtat av vårt förortsghetto; från vänster till höger sticker köpcentrat och skolan TC fram: På Centrum handlar man den sedvanliga surna mjölken, förbajsade blöjorna, den mögliga osten och det härskna, maskstungna köttet (ej heller att förglömma frukt och bär med parasiter som attackerar levern och hjärnan direkt - det är därför man dricker mycket sprit här; de tål det inte de jäkla insekterna!). På skolan finns inga lärare, men eleverna verkar vara frodiga och vålmående ändå. Alltsomoftast ser man de små svartalferna torka sig om munnen. Ropar man till dem att inte vara så helvetes självgoda får man springa därifrån snabbt som ögat. I bakgrunden tornar de ökända tvillingtornen där säkerhetspolisen smider sina ränker: "Bloody Hell! Where's that blasted Bin-Ladin when you really need him?"

Varje litet rovhål behöver sin lilla fallossymbol och här är våran; det är faktiskt en Ariane-raket som med två "smutsbomber" som jag i hemlighet laddat och förberett för target-bombning av Rosenbad och Drottningholm.


När man vill koppa av på helgerna tar man sig sakteliga ner till festligheterna och föreställningarna vid den intilliggande Dansakademin. Se upp bara för stenhårda bulgariska kulstöterskor och rabiessmittade humanoidhundar!