Först kom Dog Soldiers (2002) ... sen kom Descent (2005) ... ... ... och så kom Wilderness (2006) ... På bred front har Brittiska öarna visat framfötterna rejält när det gäller modern skräck under 2000-talets första flämtande andetag: I Dog Solders tog Neil Marshall och blandade natur, yrkesmilitärer och varulvar i en häxkittel och resultatet blev närmast svindlande höjder; några år senare var det dags att för Marshall att slänga ner ett gäng chicks i en mörk och klaustrofobisk grotta tillsammans med sina egna psyken och ett gäng farliga blekfisar med smak för blod, med ett minst lika gott resultat (så bra att jänkarna ville paja det både en och två gånger, vad jag vet...); slutligen kommer jag till den irländska Wilderness, av Michael J. Bassett, och det visar sig helt klart och tydligt att det anglifierade krutet inte har blivit det minsta fuktigt, minsann...
Det hela tar sin början med ett gäng kriminella ungdomar som hackar ner på ett par av sina egna cellkamrater, vilket leder till att en av de mobbade grabbarna tar sitt liv. Som straff för att det gått så långt och att ingen gjorde något (eller för att man låtit anstaltens anseende komma på skam...) blir institutionens egna "drillsergeant", Jed (som vanligt utmärkt spelad av Sean Pertwee à la Doggie Soliders) tvungen av ledningen att ta ut de små rötäggen på safari på en öde ö tills stormen blåst över. Meningen är att de ska vara där själva, men problemet är att de inte är ensamma där på ön: Det är en grupp tjejer som oxå är på överlevnadstripp, men det är knappast dem som Jed och hans boys behöver oroa sig så mycket över ... inte ens över den stackars luffaren som hittas ihjältuggad i skogen ... Det är först när grabbarna och tjejerna på ön en efter en faller offer för en djävulskt grym inkräktare med armborst och ett gäng hungriga schäfrar som man verkligen måste börja använda både kropp och knopp för att överleva ... i vildmarken...
Wilderness är en totalt kompromisslös överlevnadsfilm med hämnd ... eller bestraffning ... som huvudtema. Grafiskt våld och ett överflöd av blod gör denna kallhamrade och tuffa historia ännu råare och underhållande. Samtidigt är vi inte helt och hållet utelämnade åt effektmakeriet utan kan njuta av en allmän känsla av överhängande hot medan hämnaren förföljer sina offer; vidare så får vi som tittare en klar inblick i den psykologi som rullar igång bland de församlade i denna så optimalt krisartade situation -- uppenbart är att de som inte faller offer för pilar eller rovdjur går åt när de som kvarvarande börjar hacka sönder och förgöra varandra i sina destruktiva försök att behålla både liv och förlorad värdighet... Men så får vi inte glömma bort att filmen faktiskt har en hjälte oxå... ;-)
Tyvärr känner man sig själv längt ifrån en hjälte när man skaffat sin utgåva billigt från Noble... men vad jag vet så finns det inget prisvärt med bättre material på utöver filmen -- så varför inte skaffa en så bra film för så liten penning...?
En mycket bra film som är grymt underskattad så det är bra att du tar den under dina vingar :D
SvaraRaderaNöjet är helt och hållet mitt, bror ;-)
SvaraRaderaTycker också den är kanon! Möjligtvis lägst poäng av de tre du räknade upp, men helt klart en riktigt bra film! Neil Marshalls filmer där är grymm, synd att han fick hybris efter dem bara....
SvaraRaderaJo, jag ser väl Wilderness som "lillebror" i ovan nämnda gäng ;-)
SvaraRadera