Beware: The Master Of Dickering Cometh!

You've Been Here Before...

När jag läser Needful Things och läser bytesidkare Leland Gaunts aristokratiska och egensinnigt knivskarpa och giftiga elokvenser tänker jag på Hannibal "The Cannibal" Lecter ... Missförstå mig inte nu; jag hör alltså Anthony Hopkins i högform, men ser nödvändigtvis inte hans gestalt och anlete; för till den hör varken Hopkins eller Max von Sydows uppenbarelser.

Needful Things (1991), eller Köplust (den svenska titeln, vars inbundna var en present till mig från mina föräldrar) var jag angelägen om att få tag på i en vettig pocketupplaga till överkomligt pris eftersom jag minns den som väldigt intensiv, särskilt i några scener där ett par kvinnor och män gör upp med varandra och med tanke på att där fanns ett särskilt återkommande djur som livnär sig på lidande och ondska. Men som alltid är det inte helt säkert att samma smak hänger i efter snart 20 år, men det skulle visa sig i det här fallet att jag haft alldeles rätt i mina egna reflektioner kring detta verk av Stephen King.

"Needful Things" heter den nyöppnade butiken i den lilla staden Castle Rock (ska rimligtvis kännas igen från tidigare böcker och det finns referensmarkörer här oxå) och den drivs av den vältalige och häpnadsväckande Leland Gaunt. Han tar inte ut hutlösa priser för sina enastående varor; han tar bara det du har i handen ... och det ända du behöver göra utöver detta är att spela någon ett litet oskyldigt spratt -- sedan tar han din själ! Och i varje liten håla finns det lite uppdämda konflikter. Inga sådana av allvarlig sort, kan tyckas... men låter man dem gro och strös med salt så blir snart hela bygden en krutdurk på väg att explodera. Det börjar med ett signerat baseball-kort, en elak polska och en tokig Nettie Cobb ...

Jag känner uppriktigt att Needful Things är en slags halvtidsmarkör i Stephen Kings författarskap; den hamnar nånstans mittemellan hans litterära begynnelse och hans senare skrivande -- och likväl hamnar den som ett mellanting mellan den kompromisslöse skräckförfattaren och den mer utvecklade flergenreupptäckaren. Denna romanen är ett mycket potent, välskriven och genomtänkt kombination av en äldre och en nyare King där i stort sätt inga av de drygt 700+ sidor är onödig ifyllnad eller blytung läsning. Karaktärerna byggs upp på ett välproportionerat sätt och intrigen byggs upp på ett metodiskt sätt ända tills den rafflande finalen.

Vid sidan av våldet, blodet och explosionerna, så förs det en kamp inom själen hos huvudpersonerna, vilket gör handlingen mer färgstark; Polly Chalmers slåss med skuldkänslorna kring sitt barns död, medan hennes friare, sheriffen Alan Pangborn (en bra kille men han kommer aldrig att bli lika bra som gamle Bannerman!) plågas av sin egna hustru och barns dramatiska öden -- och tillsammans kan de bli ett slagkraftigt trä i Leland Gaunts krig om Castle Rocks få själar.

Avslutningsvis här värt att tillägga att handelsidkare Gaunt i ett eller annat sammanhang gör sig särskilt gällande även i andra böcker som The Stand och Eyes of the Dragon. Jag uppmanar dem som inte läst denna bok att, på svenska eller helst på originalspråk, läsa detta verk -- det är nog något av det allra bästa han har mäkat med de senaste två decennierna (beroende på hur man ställer sig till hans nyare författarskap det vill säga...)