Härom veckan var jag och storhandlade på Willys, vilket blivit en regelbunden företeelse nu när man skaffat sig större lya, högre hyra och mindre plånbok. Hursomhelst så ser jag en snubbe som jag inte träffat på en sisådär 15 år; det är en kille med samma förnamn som jag själv och bara ett par år yngre. Vi var lite av polare under några flyktiga år när vi båda spelade i orkester: Han, saxofon och jag, baritone. Jag kände igen honom men frågan är om han kände igen mig. Oftast väntar väl båda att "känna igen" den andre eftersom man inte vet om det är mödan värt att hälsa. En bra person minns jag honom som, även om han kanske inte riktigt hade mitt temprament eller delade mina intressen.
Han gillade Iron Maiden och Testament, medan jag hade börjat digga Guns N' Roses, Skid Row, Nirvana och en rad andra mindre kända rockband. Dessutom var jag ju inne på skräck- och kultfilm, medan han var mer inne på andra genrer som ni ska få höra snart... Förutom att han vägde dubbelt så mycket som jag och nästan mosade både knän och fingrar på mig under våra vildare eskapader fick jag honom att ta några tittar på filmerna jag hade aktuella vid ett par tidpunkter -- Dario Argentos Suspiria och Peter Jacksons Bad Taste -- ett par filmer som uppenbarligen inte har mycket gemensamt med varandra annars.
Min namne var ingen särkskild anhängare av skräckfilm: När vi var hemma hos mig nere i källaren och höll på att gå igenom Bad Taste kom vi till det skedet i filmen där en av de människoförklädda utomjordingarna (Peter Jackson himself) spyr upp sin lätt kryddade azurblåfärgade smörja i en skål att broderligt dela med sina kamrater. I detta skede springer min vän raka vägen till toaletten där farsgubben annars brukar lägga av ett och annat bromsspår avskild från resten av världen. Man brukar ju ofta säga att man spyr när man ser vissa saker som är alltifrån väldigt motbjudande till rentav bara tråkiga; fast i nästan samtliga fall överdriver man... Men min polare -- han spydde rakt ner i farsans favoritlatrin!
Vid det andra tillfället (vet inte om det var före eller efter Bad Taste) visade jag honom Suspiria. Denna titten blev mycket kortare eftersom han redan stöp vid inledningssekvenserna och detta kanske var första gången man från en jämnårig upplevt en aning av förakt och rädsla inför filminnehållet, vilket inte var en så trevlig uppevelse vid närmare eftertanke. I vilket fall, efter att ha sett "Vi-vet-vem-får-hjärtat-punkterat-och-blir-hängd-snyggt" lägger han, fortfarande i chocktillstånd, fram kommentaren: "Hur kan man göra nåt så hemskt mot en så snygg tjej? Hon skulle passat jättebra i en härlig porrfilm!"
Han gillade Iron Maiden och Testament, medan jag hade börjat digga Guns N' Roses, Skid Row, Nirvana och en rad andra mindre kända rockband. Dessutom var jag ju inne på skräck- och kultfilm, medan han var mer inne på andra genrer som ni ska få höra snart... Förutom att han vägde dubbelt så mycket som jag och nästan mosade både knän och fingrar på mig under våra vildare eskapader fick jag honom att ta några tittar på filmerna jag hade aktuella vid ett par tidpunkter -- Dario Argentos Suspiria och Peter Jacksons Bad Taste -- ett par filmer som uppenbarligen inte har mycket gemensamt med varandra annars.
Min namne var ingen särkskild anhängare av skräckfilm: När vi var hemma hos mig nere i källaren och höll på att gå igenom Bad Taste kom vi till det skedet i filmen där en av de människoförklädda utomjordingarna (Peter Jackson himself) spyr upp sin lätt kryddade azurblåfärgade smörja i en skål att broderligt dela med sina kamrater. I detta skede springer min vän raka vägen till toaletten där farsgubben annars brukar lägga av ett och annat bromsspår avskild från resten av världen. Man brukar ju ofta säga att man spyr när man ser vissa saker som är alltifrån väldigt motbjudande till rentav bara tråkiga; fast i nästan samtliga fall överdriver man... Men min polare -- han spydde rakt ner i farsans favoritlatrin!
Vid det andra tillfället (vet inte om det var före eller efter Bad Taste) visade jag honom Suspiria. Denna titten blev mycket kortare eftersom han redan stöp vid inledningssekvenserna och detta kanske var första gången man från en jämnårig upplevt en aning av förakt och rädsla inför filminnehållet, vilket inte var en så trevlig uppevelse vid närmare eftertanke. I vilket fall, efter att ha sett "Vi-vet-vem-får-hjärtat-punkterat-och-blir-hängd-snyggt" lägger han, fortfarande i chocktillstånd, fram kommentaren: "Hur kan man göra nåt så hemskt mot en så snygg tjej? Hon skulle passat jättebra i en härlig porrfilm!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar