måndag 3 januari 2011

My Baby Girl Is Teething ... She Is Drawing Blood Again... --- GRACE (2009)



Madeline (Jordan Ladd) har försökt få barn tidigare, men fått missfall. Nu är det dags igen och till sin påträngande svärmors stora förtret har hon bestämt sig för en barnmorska istället för att förlösa på sjukhus. Detta går dock hand-i-hand med svärdottern utstuderat veganska kosthållning och medicinska historia. Så långt så bra, men när Maddie får ett gallstensanfall och nästan råkar ut för livsfarlig felbehandling på förlossningen (räddas lägligt av barnmorskan Samantha) anar man klart mer än bara ugglor i mossen. Senare, en annan kväll, på väg från Samantha råkar paret ut för en bilolycka där maken omkommer och så även den ofödda bebisen. Trots detta bestämmer sig Maddie att gå graviditeten ut ... och så småningom föder hon sitt döda barn ...


Snart visar det sig dock att barnet i högsta grad lever -- en välsignelse från ovan: GRACE! Eller ...? Barnet verkar må bra och amningen kommer igång, men det visar sig snart att mjölk är inte det som Grace verkligen vill ha. Och var kommer all hemsk lukt ifrån? Och alla dessa flugor?!


Det här är en lite annorlunda film som man måste ha tålamod med; förväntar man sig splatter och läska övernaturligheter med CGI-effekter så bedrar man sig. Istället är GRACE krypande, psykologiskt störande och inte förrän mot sista delen börjar blodet tillta och det med råge. Fast det är ju inte det som gör denna filmen: Utöver vackra Jordan Ladd (förr om åren: söta) och hennes udda beteende med krav på veganism och alternativa medicinska metoder, samt tendenser till bisexualitet, så glänser Gabrielle Rose som den extremt kontrollerande svärmor Vivian som trots sin övre medelålder har bröstpump och en kärlekskrank, förtryckt gammal make till hands för att hålla mjölkproduktionen uppe ifall hon skulle behöva rädda sitt nykomna barnbarn från sin vanvårdande, oansvariga och tokiga, numera ensamstående moder... 


Alltså, som helhet välgjort och välspelat i en film som kan ses på en eller flera sätt -- som ett porträtt av en själsligt sargad kvinnas postnatala trauman med dess katastrofala följder, eller en psykologiskt, övernaturliga skräckthriller. I vilket fall måste man tänka till innan man ser den: Är man i rätt stämning för den? Då tjänar man mest på den ... för mycket sevärd är den!






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar