Några veckor sedan hade jag syrran hemma och för att hon skulle ge valuta för helgens B&B var hon tvungen att se på film första kvällen: Frugan var trött och gick och la sig men syrran fortsatte faktiskt att titta... och till min stora häpnad intog hon inte horisontalläget i soffan och somnade enligt barndomsbens invanda gamla mönster -- Hon såg hela filmen från början till slut! Och inte nog med det; hon var mäkta imponerad av filmen jag riskfyllt satt i DVD-spelaren en halvannan timme tidigare. Tankar och teorier kring filmen bollades framochtillbaka längs cortex före, under och efter föreställningen och jag kan bara ta av mig käpsen och kröka på nacken i respekt för min systers helhjärtade och helhjärnade förstagångsengagemang för ett mästerverk som bara växer och växter inom kropp och själ... Och vilken var filmen ... Det var... ... ...
Och för någon dryg vecka sedan gjorde jag slag i saken och bestämde mig återigen för att de bästa filmerna kan man inte köpa -- det är dem man redan har, så varför inte se de igen, asshole!? Det blev den andra, dissade filmen från syrrans besök ovan, John Carpenters utomordentliga THE THING (1982). Mitt förhållande till denna rulle var underbyggt redan ett flertal år innan jag verkligen kom över den; min kära syster hade sett den på bio i England i början av åttiotalet och kommit hem och berättat häpnadsväckande historier om kopior av hundar, huven som springer iväg på spindelben (tja, nu var det ju tre par så då blir det... ;-) och snubbar som fryser ihjäl ute i snön. Det var så magiskt och läskigt och oförståeligt så ett frö såddes nog där i mig, långt före Evil Dead II och alla de där...
Ibland mår man bra; ibland mår man ännu bättre...
Iallafall, få filmer håller så bra som denna; man kan säga att den här gick ganska dåligt på biograferna i hemlandet (i samma veva som E.T. och då är det väl kört för sura och elaka utomjordingar ;-) men har stadigt fått en större och större skara fans världen över; vart än regissör och skådisar än går så kommer det väl fram någon till dem och väser "The Thaaanng, The Thaaang..." Och visst är den ju så bra. När man väl tar sig tid att se om den så fattar man hur mycket man älskar den igen. Jag kan på rak arm säga att THE THING är en av de tre bästa filmer jag sett överhuvudtaget. Förutom att specialeffekterna är på topp så gör Kurt Russel & Co. ett utmärkt arbete att gestalta ett antal forskares personligheter och deras utsatthet där de är helt isolerade i ett köldslaget Antarktis... tillsammans med ... THE THING! (Förresten måste jag nog läsa originalberättelsen "Who Goes There?") ...
[fortsättning följer...]
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar